Bönelivet är det primära i kommunitetens dagliga liv. För deltagaren i gemenskapen kan man få ett regelbundet böneliv minst en gång om dagen med hjälp av olika bönböcker t.ex Pilgrimens Tidegärd eller appen ”TIDEGÄRDEN”. Vi ber också för var och en i gemenskapen.
Varje deltagare kan försöka hitta ett eget vandringsstråk där man bor och någon gång i veckan mer regelbundet göra en egen pilgrimsvandring (eller med andra) under tystnad, bön och meditation. Har man svårt att gå, kan man göra en inre vandring t.ex med hjälp av en meditationsbok.
Gemenskapens tredje grundregel är den andliga läsningen, där man läser inte främst för att förstå utan för att förvandlas – en läsning för hjärtat snarare än för intellektet, där det viktigaste inte är att ha läst, utan vad läsningen gjort med mig. Lämplig litteratur föreslås i de regelbundna rundbrev som kommer ut ca en gång i kvartalet.
Hur vi ser på varandra är grunden för ett diakonalt förhållningssätt för delande, närvaro och handling. Att i omsorg om människan möta henne där hon är och ta hennes utgångspunkt. Att se henne på djupet innebär att se bakom och bortom de första ytliga intrycken. Att leva i Pilgrimskommuniteten betyder då att uppöva omsorgens och diakonins förhållningssätt mot andra, inte minst mot de ofrivilliga pilgrimerna de som tvingats till uppbrott och till en vandring man inte vill.
Om det är möjligt, kan man där man bor eller via nätet, försöka hitta människor som bär på samma längtan och inriktning. Man kan då dela frågor och erfarenheter med varandra om ett fördjupat inre liv. Några gånger per år erbjuds kommunitetens medlemmar att mötas i Linköpings domkyrka eller på annan plats, för en fördjupning av de fem grundreglerna och ett delande av vardagslivets nuläge.